Gabs

När saker blir jobbiga är inte jag den som öppnar mitt hjärta för hur jag känner om det. Jag är den som säger "whatever" och rycker på axlarna. Kanske för att rätt mycket jobbigt inte är så jobbigt för mig, inte efter vad jag har att jämföra med, och kanske för att jag sänkt mina förväntningar på människor efter alla jävla gånger de gör mig besviken, och kanske allra mest för att jag inte kan prata om känslor. Det bara går inte. Att berätta precis hur jag känner för någon är det värsta jag vet.

Så då var det avklarat. Ikväll firar jag jul med Anita och sen ryktas det om film med sötbröderna.

TJA

Bounce, bounce baby

Jag tror fan att jag är sjuk i huvudet, men jag kommer nog tillbaka. Blogspot var så fel, eller det kändes så i alla fall, och jag var mycket roligare när jag skrev här.

Helgen var mycket intressant, om inte rätt bra med, fast mest intressant. Fredagen spenderades hos evelina i fredriksdal, fast allra mest i hennes soffor, tror jag. Sen hem och spela normal så att mamma inte har en susning om hur mycket alkohol som egentligen förtärts (y). Det var ju dock ingen fara eftersom pappa tog priset för årets bakfylla hemma sen.

Lördagen var slö och jag somnade framför harry potter. Jag vet, dödsstraff på det, förlåt. Mika hörde av sig i alla fall så jag drog hem till henne och åt upp hennes mat och diskuterade musik med hennes kusin.

Idag har jag tränat och byggt muskler á la stålmannen. Jag är helt fel brud att bråka med va ;D Sen trillade gulliga sms in och halva släkten var här. AJA

TJA