.

Ibland är det så svårt. Har du någonsin upptäckt att du står i mitten? I mitten av allt och sett det snurra omkring dig utan att du egentligen varit inblandad?

Jag har hennes sida av allt, av hur hemsk han är. Sen har jag hans sida av allt, av hur han försöker gång på gång. Hur ska jag veta vad jag ska tro? Jag måste stå på hans sida, han finns ju alltid där för mig och jag har ju känt honom längst. Men hon, hon finns alltid där. Så stöttande och förstående. Jag vill hjälpa, jag vill höra och jag vill förstå men de gör det så svårt. Jag vet inte längre.

Det känns som att bo i en glaskula. Att livet jag lever är någon annans. Det känns som att jag ser världen gå vidare utanför mina väggar utan att jag är delaktig i det. Det känns som att alla vet allt om alla. JAG VILL UT !

Jag vill inte mer, men hur skulle någon någonsin förstå? Det jag vill, det har jag för länge sen tryckt bort och ignorerat. Nu är det vad alla andra vill som spelar någon roll.

You make me wanna scream

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0