.

Ibland är det så svårt. Har du någonsin upptäckt att du står i mitten? I mitten av allt och sett det snurra omkring dig utan att du egentligen varit inblandad?

Jag har hennes sida av allt, av hur hemsk han är. Sen har jag hans sida av allt, av hur han försöker gång på gång. Hur ska jag veta vad jag ska tro? Jag måste stå på hans sida, han finns ju alltid där för mig och jag har ju känt honom längst. Men hon, hon finns alltid där. Så stöttande och förstående. Jag vill hjälpa, jag vill höra och jag vill förstå men de gör det så svårt. Jag vet inte längre.

Det känns som att bo i en glaskula. Att livet jag lever är någon annans. Det känns som att jag ser världen gå vidare utanför mina väggar utan att jag är delaktig i det. Det känns som att alla vet allt om alla. JAG VILL UT !

Jag vill inte mer, men hur skulle någon någonsin förstå? Det jag vill, det har jag för länge sen tryckt bort och ignorerat. Nu är det vad alla andra vill som spelar någon roll.

You make me wanna scream

.

mirror mirror on the wall
tell me what I'm looking for
Look into my eyes and see
Tell me who it's gonna be


I never thought that love could be so cruel
I never thought that it could be such a fool
We had it all and than you walked away
and now I'm holding on for yesterday

Running around searching love in every night
I'm walking through the cold cold city-light
that's everything that's left for me to do
I guess I never can't stop loving you

show me now what you feel for me
deep inside you can set me free
take me out of this misery

come back and stay

man, I love theese lyrics :)

.

Det var ett tag sen nu, och en hel del har hänt.

Jag har vuxit upp (!!!). Jag vet att en del aldrig trodde att det skulle hända men IN YOUR FACES! Jag har börjat spa07 på Brinell och det känns verkligen som att det kan funka :) Jag hoppas.

Jag orkar inte mer just nu så ni får snällt vänta till nästa blogg :)

//


16 suger

Oh ja, det vill jag lova er. 16 suger !

Vad hände med dagis åldern då inget spelade någon roll och du kunde döda för dina brandbilar? Eller när du fortfarande hoppade hopprep på rasterna och kill baciller var det värsta du visste? Nej, jag säger inte att jag längtar tillbaka till den tiden jag vill bara påpeka att allt var så mycket lättare då. När du gjorde vad mamma sa att du skulle göra. Det är så längesen nu.

Nu finns bara massa ideal och ramar du ska passa in i. Vara så, och tycka så. Ha rätt vänner och många kontakter, tycka om rätt saker och ha ett " bra " fritidsintresse. Se ut på ett visst sätt och uppföra dig därefter. Vad hände med tiden då du bara fanns?

Det slog mig, vi är inte oss själva längre.

Shame on us.

.

And you think you're the first?

I don't want to make you cry but bitch, I've had enough.

Mi musica

Musik

Musik, åh, det måste vara det absolut bästa som någonsin uppfunnits. Ingenting kan få mig att må bättre än rätt sorts låt vid rätt tillfälle. Jag är nog en allätare, i grund och botten, samtidigt som jag lyssnar på allt det som alla andra lyssnar på. Fast kanske med lite mer känsla? Vem vet. I mina ögon kvittar det om vi alla lyssnar på exakt samma musik, musik kommer alltid att vara personligt i alla fall. Och när det kommer till favoriter kan jag inte göra en lång lista på mina favoriter eftersom de varierar från dag till dag mest beroende på vilket humör jag är på. Idag passar Fall Out Boy ( de passar dock ALLTID ! ), Herkules låtarna, Jimmy Eat World och Winnerbäck bäst.

När vi däremot snackar om favorit låtar så kan jag erkänna att det finns en låt som alltid passar, en låt som alltid får mig att le. Helt enkelt en låt jag kan nöta sönder utan att tröttna på den, en låt i vilken jag kan varje ord. Den låten är Grand Theft Autumn/Where Is Your Boy Tonight med Fall Out Boy. Det var den första låten jag hörde med dessa och den kommer alltid ha en speciell plats. Sen finns det låtar som jag älskar till vissa känslor, och det är allmänt kännt att på min begravning SKA Forever Young spelas.

Egenskapad musik fungerar också mycket bra. Vem älskar inte att ( när ingen hör dock ) sjunga med FÖR högt och FÖR falskt och sedan dansa runt i hela huset helt crazy? Det är min mörka hemlighet, det är vad jag gör när jag är ensam hemma.

Så tillsist kan jag berätta att enda från början har jag avslutat mina blogg-inlägg med favorit bitar ur låtar för musiktext är bra svar på det mesta.

Musik ska byggas utav glädje

// G.

.

Jag antar att det är dags igen.

Dags att klaga på något nytt. Idag är det en sådan dag, en trött och mest skabbig dag. I alla fall i mitt fall. För imorgon ska jag upp vid sju och jobba till fyra. Kul. Men jag ska inte klaga, för pengarna behövs. Det är mycket som ska få plats i sommar. Hej, let's make a list.

Summer -07 :

* Jobba 27 juni - 29 juni
* Läger 14 juli - 22 juli
* Jobba 24 juli - 27 juli
* Tågluffa med Qollan
* Sthlm + skansen

Och massa mer oförutsett. Shit, tiden rinner iväg. Snart kommer Brinell och hårdpluggning igen. För jag har bestämt mig, jag ska bli något. Jag tänker absolut inte spendera en enda sommar till uppe hos pappa.


Get out alive

// G

image3


how tears fall

Det har nog inte slagit mig innan, hur allt slutar imorgon.

Efter imorgon är vi inte längre elever på Norråsa skolan. Efter imorgon är vi inte längre Johans favoriter ( vilket alla var ), eller Thomas godmorgon klass. Efter imorgon finns inte mitt 9B längre. Efter imorgon finns inga crazy lektionstimmar eller händelser. Imorgon är upplösningen. Efter imorgon är vi inte längre kungar av Norråsa. Det är svårt, mycket svårt att inse. Nästan värre att förstå att en ny klass kommer att ta vår plats, nya elever kommer fylla ut våra platser i lärarnas hjärtan. Åh, ta mig tillbaka.

Samtidigt vill vi ju också vidare. Låt oss bara smälta allt.

Aldrig mer kommer jag att kalla Norråsa mitt andra hem. Det gör ont, ont att lämna tillbaka skåpsnyckeln, ont att pluggisklassen ska upplösas, ont att säga hejdå. Det gör helt enkelt ont att lämna Norråsas trygghet. Det är svårt att inse att det är över imorgon, så jag sätter på Lollipop med Mika igen och låtsas som att allt är som det alltid har varit. Men inget är som det alltid har varit. Nya elever kommer springa runt och skrika i Norråsas korridorer. Nya elever. Det är dags att säga hejdå, hejdå till allt.

Tack
Gerd, Björn, Johan, Håkan, Camilla, Victor, Pär, Cia, Marie Kram, Gunilla, Parvits, Helena, Sofia och lite mer än alla andra, Thomas Ericsson
. Min absoluta favorit genom alla 10 skolår. Tack för allt du fått mig att inse. For that I owe you all that I am.

Så, nu är det dags att sluta. Detta är hur det blir. Detta är allt som finns kvar. Men alla minnen kommer jag alltid att ha kvar. Norråsa, jag älskar er.


Under the summerrain.

// G.


snart över

Det är sorgligt. Jag vill egentligen aldrig att dessa sista veckor ska ta slut. Ingenting är bättre än de sista veckorna. Utklädningsdagen, Stockholm, avslutningsfesten och avslutningen av avslutningen. Jag vill INTE. Men samtidigt längtar jag bort från allt, och Brinell kommer att bli bra. Det jag kommer sakna mest är alla lärare och galna stunder som en klass. Åh, jag kommer sakna kemi timmarna ;) . Och Thomas Ericsson. Han har varit mitt ljus i mörkret länge nu. Alltid där, och villig att lyssna. Bäst på att tagga med. Nu finns det inte mycket kvar. Det blir ett avslut med tårar, det kan jag lova (:

Run for your life

//  G.

.

Jag är så trött. Trött på allt. Jag upptäckte det häromdagen. En känsla jag aldrig tagit mig tid att upptäcka innan. En känsla av tomhet. Mina vänner glider iväg, de flesta av dem. Och jag orkar inte ens bry mig. Låt dom glida. Jag får ta itu med allt när jag orkar. Men så kommer skräcken, kommer jag någonsin orka? Som det käns just nu så kommer det aldrig att funka. Men jag gissar att när den x@¤%/} uppsatsen är färdig kanske jag kan ta itu med det. Jag kan också tillkännage att pga. allt jobb i skolan etc. bor det nu 3 meter stora dammråttor i mitt rum. Fräscht ! Och där har vi det, åter igen. Jag orkar inte bry mig. Det är min tanke till allt idag. Jag orkar inte bry mig. Too bad, right?

it's in the blood

// G.

.

Klart jag förstår. Mer än många tror.

Det är så typiskt dagens samhälle liksom. Ja, jag är blond. Jag kan erkänna att jag kan INGENTING om bilar och jag fattar inte alltid snabbast. Men inte fan är det så för att jag ska leva upp till mitt blondhets rykte. Ett sånt rykte har alla blondiner. Ja, jag gör också så ibland. Skyller på att jag är blond. Men jag har större koll än vad folk tror. Jag har också viktiga frågor som snurrar i mitt hövve. Jag är aldrig någon annan än den jag är. Ska världen stämpla mig som en idiot man kan göra vad man vill med bara för att jag är blond då? Nej, jag tänker aldrig någonsin färga mitt hår brunt. Jag har en ståndpunkt och jag står fast vid den. Att döma mig efter min hårfärg är nog det dummaste du kan göra. Och ja, jag har dagar då jag spelar på min blondhet. Flörtar och glider, skapar intriger ^^ Men hej, jag är en person. Med känslor och en hjärna som jobbar precis som din. Du kan göra vad du vill med mig, jag har ändå redan fått det jag vill ha ifrån dig. Tro inte att jag är naiv lilla du. Jag vet kanske inte vad jag vill, men jag vet hur jag ska uppnå mina mål. Och med 7 mvg'n kan jag också vara stolt över mig själv.

Så kom du, jag är beredd.

I'll take you by the hand, and I'll show you a world that you can understand

Wicked.

.

Kanske är vi alla för snabba att döma? Har vi ens tagit tiden att tänka efter själva? Vem vill ha sanningen utpekad så brutalt? Kanske ska vi helt enkelt vara där, som vi alltid borde vara, som de äkta vänner vi ska föreställa? Vill hon ha vår hjälp så antar jag att hon ber om den. Vi är så starka alla vi. Jag vet att ni vet att jag klarar mig själv. Egentligen. Samtidigt som ni är lika livsviktiga för mig som luften jag andas. Inte en dag vill jag leva utan er, och ibland är det min enda önskan. En dag utan er. Utan att vara en av er. Men samtidigt, om det skulle hända skulle mitt liv helt plötsligt bli väldigt tomt. För ni är en stor och viktig del av det. Det vet ni väl?

Och om vår speciella vän helt plötsligt ändrat sig pga. att hon blivit starkare och en annan sig själv så ska vi inte ifrågasätta! Vi ska stötta henne, för hon har hittat ett sätt att laga sitt trasiga inre. Jag står vid din sida alltid, L. Bara på olika villkor. På samma sätt som du alltid står på min sida. På ett eller ett annat sätt. Och inte kan en jävla skola ta sönder det vi spenderat ett år att bygga upp? Jag står på hennes sida också, alltid. Vad som än händer, M. Så att ni alla vet nu.

Jag känner mig bara otillräcklig ibland, och helt enkelt trött på allt.

I wanna, I wanna break you
Leave me alone.


.

Dagarna går väldigt fort nu. Och snart, alldeles för snart, är allt slut. Högstadiet, att vara störst. Det kommer mycket snart att ändras. Störst blir minst, för andra gången i mitt liv. Hur det känns? Snäll, fråga inte. ^^ Jag kan inte ge ett bra svar. Det känns som en sådan sak som man tar itu med när man ställs inför den. Men tiden rinner iväg och snart står jag där. På fiendens mark. Med en chans att starta om. Vem vill jag vara de kommande tre åren? Troligen kommer jag att vara den jag alltid är. Jag är kass på att vara något annat än mig själv. Det är väl bra, kanske du tycker, men ibland är det otroligt bra att kunna kamofluera vem man egentligen är. Det är inget jag rekomenderar, men det krävs ibland. 

Idag har varit en helt vanlig dag. Förutom tre timmars film i Aulan med alla nior. Schindler's list. Det är ingen film man vill sitta i en Aula i tre timmar och se. För Aulan har världens mest obekväma stolar. Men annars är det en film man BÖR se. Den är sjukt ärlig och lite brutal och verkligen underbar. TROTS det faktumet att hela filmen är svart/vit. 

Och slutligen kan jag berätta att helgen var underbar. Boda med alla vänner. Massa presenter och galna saker ^^ . Lördag med Qollan, Maja och Louise. Laga mat, kolla dansuppvisning och EUC. Massa presenter igen. Åh, tack tjejer. På söndagen konfirmerades jag och släkten + Maja och Louise kom hem. MASSA fina presenter igen, TACK ! Det var verkligen vad jag behövde, alla pengarna. ^^

'Cause we only care about what we have 

// G.
 


Another day in paradise

En dag närmare fredag. För vem längtar inte till fredagen? Friday, I'm in love. Plus att på fredag är det en dag kvar till min födelsedag. Och på fredag ska vi grilla hos Maja , sen fira i Boda. Det kommer bli en bra dag. Hoppas jag.

Sen kommer det stora äventyret. The one and only Qolls har planerat något. Så vi ska busa i Nässjö :) Qolls, GABS- , Maja och Liran. Gash, I love you guys. 12 / 5. GABS- blir 16.

Sen kommer ett år försen konfirmation på söndagen. Massa släkt kommer, massor för att vara min, och firar. Till och med lite folk från Gbg. Alltid kul.




You're not alone
There's more to this I know
You can make it out
You will live to tell



.

I lie
You lie
We all lie

So what's so bad about my lies?


Du suger, men det gör inget.

Idag är jag bara trött. Trött på allt. Jag och Liran har lekt. :) Kollat handboll och varit på scouts sen. Sova sova, om det inte varit för Simon och en jävla trä-klubba. Sen hem. Fastna här. Och nu fet ångest över matteprovet imorgon. Helvete.

Well, I'm out. <3

how to kill a scout

Scouttävling idag. Låter lame som fan men är sjukt kul. XD

Gabbi och Qolls gjorde en insats och lekte viktiga funkisar. Alla juniorer kom till mig och vi hade lite orientering. När alla är klara efter sådär 6 timmar (!!) blev det massa massa massa vattenkrig. Damn you Elvis, jag blev ju blöt. ^ Och folk utpressar mig. HAHA. Good luck, have fun.

Prisutdelning sen hem. Kalas för syster och kinamat. Massa godis och duscha. Plugga fysik, nörda vid datorn och soova.

Sen kommer the D - day. Alla som vill se Twisted Sister igen ska infinna sig i Norråsas aula klockan åtta på måndag morgon.

Look like women , talk like men and play like motherfuckers

// GABS-


How

Some people matter
Some people don't



Some people stand
Some people fall

Yes

Fredag igen. Dagen jag väntat på i 3 hela dagar nu. För skolan är jobbig med sjukskrivna lärare och massor av prov. Så att komma ifrån den för ett tag känns befriande.

Jag kom på hur personer hela tiden förvånar en. Jag kan till och med förvåna mig själv. Med saker jag inte visste att jag kunde och sånt. Och hur någon som funnits där hela tiden äntligen tagit ett steg fram. Nu vet jag hur många underbara vänner jag egentligen har. Och fler kommer att upptäckas. För sommarens största äventyr är bara en månad ifrån och efter sommaren kommer det där bytet av skola och klass och miljö som alla tjatar om. Frågan är om det steget kommer att vara så stort? Det blir i princip samma folk som för både ett och två år sen. Bara på andra villkor.

Nu orkar jag inte vara djup och analyserande längre. Back to the old me. Crazy Gabs som missbrukar engelska uttryck och aldrig sitter stilla. Men hej, you gotta love it  ;D och om inte, dra härifrån (a)

Never gonna miss what I left behind.
If I get the chance I'll do it again.


// Gabriella

Great

Jag tänkte, eftersom jag alltid skriver massa överallt,  kanske det är lika bra att faktiskt samla allt i en blogg? Så kan alla hitta hit och läsa om mina ointressanta, helt vanliga upplevelser. Så, enjoy.

Cheers mate // Gabriella


Välkommen till min nya blogg!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0